Enskilt avlopp

Vad är enskilt avlopp?

Enskilt avlopp avser en avloppsanläggning utanför det kommunala avloppsnätet och bara i Sverige finns det ca 1 miljon enskilda avlopp.

Enskilt avlopp – vi förklarar!

Alla bostäder oavsett om det är året-runt-boende eller en sommarstuga behöver på ett eller annat sätt ta hand om sitt avloppsvatten. Med avloppsvatten menas både WC och/eller BDT (Bad-, Disk- och Tvättvatten). Utsläpp av avloppsvatten är enligt Miljöbalken 1998:808 9 kap 1§ att räkna som miljöfarlig verksamhet. Är fastigheten inte kopplat till det kommunala avloppsnätet är ofta ett enskilt avlopp lösningen. Enskilt avlopp avser en avloppsanläggning utanför det kommunala avloppsnätet. Oftast är det system för ett eller två hushåll, men det finns även system för större anläggningar som t ex gruppbostäder, campingplatser etc.

Ett fullt fungerande enskilt avlopp i sin enklaste form består av en slamavskiljare och efterföljande biologisk rening, vilket kan bestå av en infiltrations– eller markbäddsanläggning. Alternativt en biobädd där hela reningsprocessen är inbyggd i en tank.

Omkring 160000 fastigheter har enbart slamavskiljare, vilket faktiskt är olagligt. Utan efterföljande reningssteg släpps det orenade vattnet direkt ut i naturen, vilket kan vara skadligt för både din och dina grannars hälsa. Den största anledningen till otjänligt dricksvatten ur grävda dricksvattenbrunnar är fekala bakterieföroreningar. Så har du enbart en slamavskiljare eller trekammarbrunn idag så räcker det inte för att uppfylla kraven.

”35% av grävda dricksvattenbrunnar har otjänligt dricksvatten, främst till följd av fekala bakterieföroreningar”

Föreläggande

Som fastighetsägare är du verksamhetsansvarig för det enskilda avloppet och ska se till att avloppsreningen fungerar tillräckligt bra så den uppfyller gällande krav. Genom att kommunen regelbundet gör tillsyn av befintliga enskilda avlopp kommer de upplysa dig om eventuella fel och du får ett föreläggande, vilket i praktiken innebär att du får en viss tid på dig att åtgärda felet. Om du inte tar ansvar och åtgärdar bristerna inom given tid kan du riskera både böter och förbud.

Till kommunens hjälp finns de allmänna råden från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som anpassas och används i det lokala regelverket.

Till din hjälp har du FANN VA-Teknik och våra Auktoriserade Partners runt om i landet som hjälper dig att både välja och att installera rätt lösning för dina behov.

Slamavskiljare eller trekammarbrunn?

Kärt barn har många namn och är i det här fallet precis samma sak. Slamavskiljaren är en tank där partiklar och fett avskiljs från avloppsvattnet, precis som i en trekammarbrunn. Skillnaden mellan en FANN slamavskiljare och t ex. FANN Blue trekammarbrunn är att slamavskiljaren är mer lågbyggd och utan innerväggar, medans FANN Blue använder trekammartekniken.

I slamavskiljaren avskiljs tunga partiklar som sedimenterar på botten och blir tillsammans med flytande partiklar kvar i slamavskiljaren. Avloppsvattnet leds vidare till infiltration, markbädd eller biobädd via ett t-rör för ytterligare rening. Det som blir kvar i tanken töms genom slamtömning, vilket sker olika ofta beroende på användning, t ex vid permanent eller fritidsboende, men brukar vanligtvis ske en gång per år.

Det vatten som leds vidare från slamavskiljaren är inte rent utan innehåller både organiskt material (BOD), kväve och fosfor. Fosfor är ett växtnäringsämne som man vill hålla på en låg nivå för att inte riskera övergödning av våra vattendrag.

Om kommunen bestämt att din fastighet kräver hög skyddsnivå på det enskilda avloppet, behöver du ta hänsyn till det i valet av avloppslösning. Vid normal skyddsnivå behöver man inte ta hänsyn till att hantera fosforn utöver vad som renas i infiltrationen eller markbädden.

För att binda fosfor tillsätts fällningsmedel och på så sätt släpps inte för höga halter fosfor ut genom avloppssystemet utan det stannar kvar i slamavskiljaren och följer med vid slamtömning. Ett avloppssystem kan förses med automatisk fosforfällning, t ex FANN EkoTreat WiFi som sköter sig själv. Du behöver bara se till att dunken med fällningsmedel inte tar slut. En annan metod är att istället ansluta ett fosforfilter som fångar upp fosforn efter en markbädd. Filtret byts ut vanligtvis vartannat år.

Men tvåkammarbrunn då? Jodå det förekommer fortfarande men är endast tillåtet vid belastning med BDT-vatten, dvs inte om även WC skall anslutas. Vidare skall den godkända tvåkammarbrunnen ledas till någon form av efterföljande bädd, typ infiltration eller markbädd. Kolla för säkerhets skull alltid med din kommun om vilka regler som gäller din fastighet.

Normal eller hög skyddsnivå?

Reningskrav enligt normal skyddsnivå ställs t ex i de fall närliggande miljö inte är känslig mot övergödning. Avloppsanläggningen ska rena minst 90 % organiskt material (BOD) och minst 70 % fosfor.

Reningskrav enligt hög skyddsnivå ställs t ex i de fall som avloppsvattnet släpps ut direkt i eller i nära anslutning till ett vattendrag eller inom vattenskyddsområde. Avloppsanläggningen ska rena minst 90 % organiskt material (BOD), minst 90 % fosfor samt minst 50 % kväve.

Kommunen avgör vilken skyddsnivå som gäller för just din fastighet.

Infiltration, markbädd eller biobädd?

Valet av lösning beror på vilken skyddsnivå som gäller och hur genomsläpplig marken är. LTAR-värde (Long Term Acceptance Rate) är ett mått på infiltrationsförmågan i marken vid belastning med slamavskiljt hushållsspillvatten. Dvs, hur lång tid det tar för marken att rena och släppa igenom vattnet. LTAR anges i liter per kvadratmeter och dygn. För att få fram LTAR gör man ett antal provtagningar från marken där avloppsanläggningen planeras. Genom perkolationsanalys får man fram värdet, som i sin tur avgör vilken typ av avloppsanläggning som lämpar sig, t ex markbädd eller infiltrationsanläggning.

Bilden visar FANN Biobädd för ett hushåll som används för rening av BDT (Bad, Disk och Tvättvatten).