Alla avloppsanläggningar, oavsett fabrikat, kan avge en viss lukt. Är lukten besvärande är det oftast avluftningen som inte är korrekt. Kontrollera avluftningen ovan tak genom hela anläggningen – från änden av bädden, genom slamavskiljaren, upp i avloppsstam och över taknock. För att minimera risken för lukt är det viktigt att avluftningsröret mynnar fritt i luften ovan taknocken och har minsta dimension 75 mm. Använd kallrasskydd. Kontrollera att ingen vakuumventil finns installerad.
Saknas ventilation upp över tak och man därför drar avluftningsröret utvändigt, är det dessutom viktigt att isolera röret. Detta för att undvika att luftflödet stannar av p g a omvänd skorstenseffekt, då kall luft sjunker och skapar en luftspalt i ventilationsröret som gör att luftflödet stannar. Hur är anläggningen placerad? Har man den nära t ex sin altan, kan ventilationsröret på Biobädden ledas bort till lämpligare plats. Detta gäller biobäddar före april 2020 (utan kolfilter på avluftningsröret): Det är dock viktigt att ventilationsröret har tillräcklig höjd (får ej kapas i marknivå!) och att ventilationshuv – inte täta lock – används!
Det är dock viktigt att ventilationsröret har tillräcklig höjd (får ej kapas i marknivå!) och att ventilationshuv – inte täta lock – används!
Om det finns svackor på inkommande rör från hus till anläggning, kan vatten bli stående och fylla hela röret, som ett vattenlås. Luftflödet kan då inte nå takets avluftning och även orsaka dålig lukt. Det åtgärdas med att rören rätas upp.
Som en extra åtgärd kan man också sätta en extra tätning mellan slamavskiljare och lock.
I extrema fall, t ex vid längre ledningsnät ( > 10 m) i huset eller vid rördimensioner under 75 mm, kan en vindsnurra/PAX-fläkt på taket som drar luft hjälpa till att säkra god avluftning.